Ännu hinner du

delta i utlottningen! Första hjälp väskan är faktiskt riktigt fin och det här är ju inte ett sådär hutlöst stort lotteri så du har faktiskt goda chanser att vinna. Skriv en kommentar här senast den 31.10.

I samarbete med Aleka.

Rampen och snön

Snön kom ju ganska passligt en knapp vecka efter att vi fick rampen gjuten. Vi hade visserligen planerat att även gjuta ett trappsteg framför dörrarna som går till garagets tekniska utrymme och förrådet invid. Vi får se om det lyckas eller om vintervädret är här för att stanna.

I övrigt kan man sammanfatta dagen med att barnen gillar vädret och vi har varit ute i flera repriser idag. Mina rosor som blommade vackert ännu i torsdags tog dock inte emot dagen med lika stor entusiasm.

Utlottning

I samarbete med Aleka lottar jag ut en mycket fin första hjälpen väska. Ni kan kolla närmare på den här. Väskan innehåller bl.a. räddningsfilt, ögonskölj, druvsocker och plåster för såväl små, mellanstora och stora sår, mitella, mun-mot-mun-mask och en hel del annat. Det som jag tycker att är verkligt bra med väskan är att den har skilda fack för allting med mycket tydliga etiketter på både finska och svenska så man har goda förutsättningar att snabbt hitta det man behöver.

Jag lottar dessutom ut ett mindre höstpaket bestående av ficklampa, räddningsfilt och låsspray. 

  

För att delta i utlottningen skall du lämna en kommentar till detta inlägg där du antingen länkar till din egen blogg eller anger din e-postadress. Du kan också delta genom att e-posta mig på daniela.granvik@gmail.com och där lämna dina kontaktuppgifter.

Vill du delta med två lotter länkar du dessutom till den här tävlingen på din egen blogg med bilden som finns överst i detta inlägg.

Tävla kan ni göra t.o.m. 31.10.2012. Jag kontaktar vinnarna personligen, men lägger även upp namnen här. Lottdragningen sker med hjälp av en slumpgenerator.

Hur har ni det med säkerheten hemma?

Med två små barn händer det ju någonting hela tiden. Denna höst har våra barn bl.a. haft ett hål i huvudet, en gipsad arm och en brännskada på handen från brasluckan och jag förmodar att mycket mer hinner hända ännu. Som förälder får man väl gå balansgång mellan att låta dem prova på och hindra dem från att göra allt för farliga saker, men slår sig gör de ju hela tiden känns det som. Jag gissar att hur mycket man barnsäkrar hemma, men också hur mån man är om säkerheten överlag, varierar ganska mycket från hem till hem. För tillfället har vi inte barnsäkrat lådor eller eluttag och vi har aldrig skyddat t.ex. vassa bordshörn. Däremot har vi nog en grind i trappan. Tvättmedel, mediciner etc. har vi aldrig haft inlåsta men de är nog ganska högt upp. Vi har en brandfilt i köket, men den är inte upphängd och så har vi en första hjälpväska i ena bilen, men här inne är det nog ganska knapert med sådan utrustning. 

Aleka är en säkerhetsbutik på nätet med över 8000 artiklar. De säljer produkter inom allt från barnsäkerhet, brand- och inbrottsalarm till första hjälpväskor och lås. Då vi byggde tänkte vi nog någon gång tanken att installera kodlås istället för "vanligt" lås men vi fördjupade oss aldrig i ämnet. Aleka säljer bl.a. detta kodlås av tillverkaren Yale. När jag klickar omkring på Alekas sidor hittar jag nog en hel del som skulle vara bra att ha så nu tycker jag att du också ska ta dig en titt där genom att klicka här. Inom en mycket snar framtid kommer jag dessutom att ordna en utlottning här där du kan vinna riktigt fina saker från Aleka.

Ljung och ljus

...har jag pynjat med idag. Men det är så grått och trist att inte ens nya lyktor och ljung piggar upp tycker jag. Och då gillar jag ändå hösten för visst är det mysigt med regnsmattret mot taket, höststormar, yllesockor och tända ljus. Det har kanske att göra med att jag är så innerligt trött på barn som är våta och leriga från mössan till strumporna och ända in till kalsongerna och sand som letar sig ända in till vardagsrummet.

Silverekarna som jag planterade i maj ser väl inte helt fräscha ut längre men de får duga.

På gång: garageramp

Det är länge sedan jag skrivit ett direkt byggrelaterat inlägg men denna förmiddag kan jag rapportera att vi (Jonas) håller på att gjuta en ramp upp till garaget. Vi är bjudna på mat till min mommo och moffa klockan 14 så får se om rampen hinner bli klar tills dess.

Det bästa baktipset

Jag har upprepade gånger irriterat mig på att det är så petigt och tar så länge att forma små aluminiumfoliekoppar att låta blomdekorationer av marsipan eller sockermassa torka i för att få dekorationerna att behålla en rundad form så att blommorna inte ser helt vissna ut. Jag brukar visserligen återanvända de små kopparna, men ändå är det krångligt att forma dem fint. Jag har provat på att låta blommorna torka i äggkartonger, men de groparna är för stora. Igår hittade jag dock ett tips på ett sätt som jag tror att kommer att fungera utmärkt, nämligen att låta blommorna torka i Toffifeeaskar. Därmed beställde jag hem Toffifee med Jonas då han kom hem från jobb idag. Nu återstår tyvärr bara det besvärliga och förstås mycket motbjudande arbetet att trycka i sig tre (små) askar Toffifee innan jag kan testa tipset. Till det tror jag att jag behöver en bra film och ett glas vin. Tur att det är höstlov för annars skulle jag aldrig hinna med detta projekt. Och tänk att jag dessutom råkade vinna en vinflaska igår - nog är livet bra besvärligt ibland! Jag återkommer med rapport om askarnas duglighet då jag fått dem tömda och blommorna fixade.

Blixten McQueen-bulle: Steg för steg

Eftersom jag har ganska många liter mjölk i frysen bjuds det makaronilåda och kanelbullar i detta hus idag. Jag och Adam passade på att baka medan Noah sov och Adam visade än en gång att han delar mitt intresse för bakning:

Jag: - Här har du dina degbitar. Du kan göra bollar, maskar, hjärtan, sniglar... Ja, vad du vill av dem.
Adam: - Jag lagar en Blixten McQueen bulle för jag har sett en sån på Facebook på min dator.

 Steg-för-steg-beskrivning med bilder, varsågoda:

1. Kavla ut sex degklumpar till plattor.

2. Foga ihop dem och tryck ner så många russin som möjligt.

3. Låt jäsa en halv timme och pensla (koncentrerat!) med uppvispat ägg.

4. Strö över så mycket pärlsocker som mamma tillåter.

5. Grädda sex minuter i 250 grader.

Så här blev kanelbullarna. Finns det godare mellanmål än varm kanelbulle med mjölk? Jag tror inte det.

Grönheter

Jag plockade här om kvällen in lite blommor jag haft ute ifall det skulle bli frost snart. Jag visste dock inte riktigt vart jag skulle sätta dem så det slutade med att jag även tog in min mammas och pappas gamla blomställning, som härstammar någon gång från 90-talet och som vi hade i vår första lägenhet i studentbyn. Jag borde kanske ta och måla den vit, eller vad tycker ni?

Varning för ännu ett kexrecept

Det bakas tydligen mer kex än cupcakes i det här huset för tillfället, men så är det också tre månader sedan jag köpt kex. För säkerhetsskull var huvudingrediensen även denna gång choklad. Receptet, som jag varmt rekommenderar för att kexen var helt ljuvliga varma med ett glas mjölk och dessutom roliga att laga, hittade jag denna gång på bloggen Piece of Cake.

Före de varit i ugnen

Nygräddade

Köpt idag

Vet ni vad jag hittade i butiken idag? Jo, en jultidning! Jag kunde definitivt inte låta den vara oköpt. Jultidning + choklad = mysfaktor hundra. Jag har nog haft julen i tankarna en tid redan måste jag erkänna. Jag har planerat de flesta julklapparna och jag har funderat på vad jag skall baka för gott till julhelgen. Det bästa med julen är definitivt tiden före jul och jag vill börja med julfixandet i god tid för att njuta av det ordentligt. Jag upplever inte att det att man planerar och drömmer om julen gör julen till en stressig och kravfylld tid, jag tycker tvärtom att själva julhelgen blir fridfullare och mer kravlös om man fått tag på julstämningen innan jul. Visst blir jag också allt som oftast stressad i något skede innan jul, men det är för det mesta positiv stress för jag tycker ju om att pynta och baka och laga och fixa här hemma.

Veckoslutsresan

Vi har vait till Österbotten i veckoslutet så det är därför det har varit tyst här. På ganska exakt två dygn hann vi med rutten Pargas-Vasa-Karleby-Terjärv-Pargas. Barnen tyckte förstås att det var både roligt och spännande. Bra klarade de av att åka bil även om jag inte förstår hur de orkade vara vakna timme efter timme efter timme för själv somnar jag bums i bilen om jag får chansen. Tyvärr har jag väldigt dåligt med bilder från resan. Ni får hålla till godo med en bild på en katt som mycket väl kunde förtjäna titeln "Österbottens barnvänligaste".

Vackert i oktober

Jag vet att jag har skrivit om det här förut, men nog är de ju så fantastiskt fina de här Astrid Lindgren rosorna just nu. De piggar verkligen upp i det annars inte allt för uppiggande oktobervädret.

Tallrikshylla

För ett par veckor sedan fick jag några underbara gamla Arabiatallrikar av min fammo och faffa och efter det satte jag ner en hel del energi på att fundera hit och dit kring vart jag skulle lägga dem - för upp på väggen skulle de, inget tal om den saken. Långt före vi ens började bygga drömde jag om en tallrikshylla i köket, men sen blev det ju i alla fall inte riktigt plats för en sådan. I vardagsrummet skulle det ha funnits en lämplig plats, men jag tror att de blåa tallrikarna skulle ha varit malplacerade där. Den enda tomma väggytan i köket var skorstenen och den var ju ganska fin tom också för antikbruket på den är fint i sig tycker jag. Men så råkade de ha en tallrikshylla på Ellos som var tillräckligt smal för att passa där och så blev det sen. För tillfället är jag riktigt nöjd, jag hoppas bara att vi inte tröttnar på den nu, för det finns en viss risk att man börjar tycka att köket är lite överbelamrat med saker.

De två djupa tallrikarna nere till höger är antagligen äldst för de är min faffas fammos och faffas första tallrikar, köpta i Åbo. På Arabias hemsida kan man kolla vilka stämplar som användes under vilka år och de djupa tallrikarna är tillverkade någon gång mellan år 1900 och 1920. Det avlånga fatet på övre hyllan är enligt stämpeln tillverkad under åren 1893-1917, men det är troligt att min faffas fammo och faffa köpt fatet senare än de djupa tallrikarna. Fatet med lila blommor på nedre raden är också tillverkat mellan år 1900-1920, men har inte riktigt samma stämpel som de djupa tallrikarna utan en snirkligare variant av samma stämpel. Tallriken uppe till höger är yngst och tillverkad under tiden 1964-1971.

Trattisarna

Äntligen har också vi hittat dedär trattisarna som alla pratar om. Efter middagen igår gjorde vi ett tredje försök att hitta trattkantareller och vi hittade så mycket att vi inte ens hann plocka allt vi hittade förrän det började skymma så mycket att vi var tvungna att gå hemåt. Skulle inte rensandet ta sådan tid skulle jag nog gå en sväng till idag. Barnen tycker också att det är jätteroligt att gå i skogen, t.o.m. ettåringen pekar och ropar ivrigt varje gång han ser en svamp. Gårdagens fynd blev till några svampsmörgåsar på kvällen och resten förvällde jag och frös in.

Några gula kantareller hittade vi också, men de börjar nog ha sett sina bästa dagar.

Maränger

Idag var kexburken tom igen. Jag har faktiskt inte köpt kex en enda gång sedan vi började med matutmaningen i slutet av juli, men jag har bakat desto mera. Kex råkar nämligen vara en av den här familjens svagheter. Man tycker ju att vetskapen om att man måste lägga ner tid och energi på att baka mer kex varje gång man lyckas tömma burken skulle hindra en från att gå dit och knycka kex titt som tätt, men så är tydligen inte fallet. Nå, jag kan åtminstone fortsätta intala mig att de hembakade ändå måste vara litelite hälsosammare än butikens. Eftersom vi så gott som aldrig köper godis, med undantag av en chokladplatta nu och då, chips eller läsk har jag ändå inte sådär våldsamt dåligt samvete på grund av vår kexkonsumtion.

Men det var ju chokladmarängerna som jag och ungarna bakade idag som det här inlägget skulle handla om. Det är faktiskt busenkelt att laga maränger och riktigt passligt att göra tillsammans med barn som gillar att hålla i en elvisp. Det här receptet, som är min mommos, är i sin enkelhet utan tvekan det bästa marängrecept jag provat.

3 st äggvitor

2 dl strösocker

100 g mörk choklad

Vispa vitorna till hårt skum, rör ner sockret och vispa ännu till en blank smet. Riv chokladen (jag hackade den) i små bitar och blanda i den. Klicka små bollar på plåten (jag spritsade för jag tänkte att det går snabbare så och då kan barnen bättre vara med och hjälpa också). Grädda först i 20 minuter i 140 grader och sedan 45 minuter i 110 grader. De är klara då de känns torra och släpper plåten.

Förrådet

Jag kan inte minnas att jag skulle ha visat bilder inifrån förrådet i garaget förut. Så som där ser ut borde jag antagligen låta bli också, men nu har jag hur som helst inget annat att skriva om. Vi har nog tänkt att ett av den kommande vinters projekt är att fixa garaget lite mer färdigt från insidan. Det är helt klart lättare sagt än gjort. För det första säger en titt i kalendern mig att följande veckoslut som vi inte har något program inbokat infaller i mitten av november. För det andra är hela garaget fullproppat med saker, så det är inte helt enkelt att komma åt att göra något där heller. På veckoslutet plockade jag in lite blommor och örter som jag hoppas på att få att övervintra i förrådet så de står ganska prydligt på en nyligen införskaffad hylla, men i övrigt är trädgårdssaker, utemöbler, målfärgsbyttor, pulkor och kakel som blev över samt mycket, mycket mer staplade lite hur som helst längs med väggarna.

Äppelcupcakes

Gäster i dagarna tre står strax på programmet. Således har jag bakat cupcakes, vilket jag faktiskt inte gjort på ett tag. Nu är jag trött och dessutom lite besviken på slutresultatet, men här kommer i alla fall några bilder från dagens bakprojekt.

Receptet var enkelt och hämtat härifrån. Jag gjorde en och en halv sats och fick det att räcka till 24 cupcakes.

Först fixade jag smeten. Adam hjälpte med att skära äppel i bitar. Så långt gick allt bra.

Medan muffinsarna var i ugnen fixade jag dekorationer av grön marsipan. Till höger ser ni utstickaren jag använde samt silikonformarna jag brukar trycka mönster med. Blommorna får torka i små koppar av aluminiumfolie för att inte se ut som om de vissnat.

Två blommor sprayade jag med mitt nya glitterspray. Glittret syns inte så bra på bilden men resultatet blev ungefär som jag tänkt mig.

Muffinsarna blev perfekta och formarna är fina. Så här långt är allt OK.

Men frostingen blev inte bra! Den blev för lös så den rann ut och ser allmänt tråkig ut trots att jag satte i så mycket florsocker att den blev för söt. Dessutom satte jag i alldeles för mycket vaniljessans, vilket resulterade i en stark och lite bitter eftersmak. Det är inte så kul att konstatera att man förstört 24 stycken i övrigt perfekta äppelmuffins med äcklig frosting. Jag färgade frostingen rosa med pastafärg och nyansen är jag nöjd med.

Utseendet är det väl inget större fel på bortsett från den för lösa frostingen. Och bottnet är faktiskt mycket gott så om ni vill baka äppelmuffins kan jag verkligen rekommendera det, men strunta i frostingen. Prova någon annan eller använd åtminstone vaniljessansen sparsamt.